En bloggjoggares 10mila-uppladdning

def. bloggjoggare
Person som insett att det är trendigt att hålla sig i form, men som anser det lika viktigt som själva träningen (om inte viktigare) att berätta om det för hela världen genom sociala medier. En välpolerad yta, alltid det senaste i träningsklädesväg och en iPod laddad med Bruno Mars är alla essentiella attribut när bloggjoggaren ska ut och springa. "Det är utsidan som räknas" är bloggjoggarens motto - och andras uppmärksamhet.

Äntligen dags för 10mila. Årets happening. Det är ju enda gången på året då killarna är fullt fokuserade på damerna, då de i brist på annat tidsfördriv drar runt på arenan och väntar på nattens prövningar. Dessutom är det aldrig annars så många fotografer vid sista kontrollen. Som ni förstår gäller det då att förbereda sig lite extra. Såhär gör jag.

Klädvalsproblematiken börjar två veckor före loppet. Ett otal sessioner framför helfigurspegeln testar jag sportbehåar. Den rosa framhäver min perfekt solbrända hy, men då den sticker fram precis vid nyckelbenet skär den sig lite mot den röda tävlingströjan. Den gula däremot gör inte min hudton rättvisa riktigt men är riktigt snygg tillsammans med spetsen på sportidentpinnen. Så himla svårt. Dessutom är jag riktigt besviken på orienteringssveriges strumputbud. Vad har de egentligen tänkt att jag ska matcha mina babylila VJ Bold med?

10 dagar före börjar jag frenetiskt uppdatera yr.no:s langtidsvarsel. Här ligger många faror på lur, och då tänker jag främst på mitt hår som behöver runt 15 grader och sol för att komma till sin rätt. En aning vind skadar inte heller, för att få till den där strandrufsiga looken. För mycket regn, för kallt, för varmt, allt annat än de förhållanden jag just nämnde kan skapa en smärre katastrof. Det är bara att be till vädergudarna (och fortsätta att uppdatera väderleksprognoser).

En vecka före tävlingen tar jag fram gamla kartor över området som jag studerar noga. Med rödpenna markerar jag alla kärr med stora röda kryss: undvik! Förutom de faktum att mossar överlag är blöta, kalla och allmänt otrevliga, smutsar de totalt ner både skor och tights, och i värsta fall kan lera stänka ända upp på mina bara armar. Fy! Därför ägnar jag mycket tid åt att lägga sträckor och hitta de bästa vägvalen runt dessa våta sumpmarker, och jag ställer mig hela tiden den klassiska frågan: höger eller vänster?

Dagen före är det dags för formtoppningsintervaller på löparbana. Det blir 3x(20''/40''/60''/40''/20'') @3.45 P: 60'' SP: 3'. Ett av mina absoluta favoritpass. Tidpunkten för friidrottsträning väljer jag alltid med omsorg, så att det med all säkerhet befinner sig ett fotbollslag på planen jag springer runt runt. I det här fallet valde jag U23-lagets träningstid. Det är ju ingen idé att träna om ingen ser på. Som att elda för kråkorna. Anledningen till dessa intervaller är ju självklart att jag ska vara i absolut toppform när det väl gäller. Som alla vet får man ju mer uppmärksamhet ju snabbare man är i mål. Fler fotografer, fler beundrare, fler glada lagkamrater. Ett annat stort plus är ju att upploppet förhoppningsvis fortfarande mer liknar en gräsmatta än en stor avlång lerpöl, om man är först.

Det blir kul det här. Vi ses i skogen!

Lycka till alla och kom ihåg att det viktigaste är att ha roligt!
/Hilda och Lisa