Sju bröder, sju minnen

Brödernas namn från den äldsta till den yngsta är: Juhani, Tuomas, Aapo, Simeoni, Timo, Lauri och Eero. Av dem är Tuomas och Aapo ett tvillingpar och likaså Timo och Lauri. Juhani, den äldste brodern, är tjugo och fem år gammal, men Eero, den yngsta av dem, har knappast skådat aderton solvarv. Deras kroppsbyggnad är bastant och axelbred, längden medelmåttig, utom Eeros, som ännu är särdeles kort. Längst av dem alla är Aapo, men visst icke den axelbredaste. Den sistnämnda förmånen och äran tillkommer Tuomas, som är riktigt berömd för sina axlars bredd. En säregenhet, som kännetecknar dem alla, är deras bruna hy och det styva, hampfärgade håret, vars strävhet särskilt hos Juhani är iögonenfallande.

Aleksis Kivis Sju bröder är förlagan till Jukola. I väntan på årets happening, här är sju jukolaögonblick jag minns.

* Tampere-Jukola, där Mami spurtar ner Tero Föhr och vi får silvermedalj. Legendarisk TV-kontroll halvvägs på sistasträckan med Mami ensam i tät där tumgreppet på A2-kartseglet är allt annat än stilrent. Det är det närmaste ett svenskt lag har varit att vinna herrklassen sedan mitten av 90-talet, och vi är hysteriskt nöjda.

* Sulkava-Jukola. Åttondeplats efter många lysande insatser. "Det gick så snabbt att jag inte ens hade tid att plocka upp gelen" sa Ormen efter tredjesträckan där han sladdade efter Janne Salmi och Tobias Andersson. Störste hjälten: Mats Fröberg. In som reserv, och lyfte laget med fullkomligt respektlös löpning på sträcka fyra. Jag är svag för sånt, underdogs som överträffar alla förväntningar. Det är så man blir tårögd av lycka. Särskilt när underhunden är så ödmjuk som Mata.

* Sulkava-Jukola, igen. Premiär för onsdagsavfärd och det blev en succé med uppladdning på plats. Logi vid en av de tusen finska sjöarna. Ingick bastu vid strandkanten? Ja.

* Jyväs-Jukola, med arena på travbanan Killerjärvi. En fotbollsplan räcker liksom inte till på Jukola. Springer första och ligger i andra par utvändigt efter startbilen. Stark känsla att som junior surfa med i en efterhand alltmer gles tätklunga genom finsk urskog i sommarskymning och växla på ensiffrig placering. Och sen en trevlig hemresa på det.

* Virkiä-Jukola. Blandade känslor när tjejerna springer klockrent rakt igenom och Billan får gå ut med en halvminuts ledning på sista. Hon drygar ut och har någon kilometer före mål en lucka till Minna & co på fem minuter. Fem minuter, tidernas utklassning! Då blir hon avplockad. Vi har stämplat fel på sträcka 3. Om inte...

* Nikkari-Jukola. Natten blir aldrig mörk vid midsommartid i Österbotten och Storviks IF är i ledningen efter sträcka 1. Jan är fortfarande junior men vinner spurten mot de stora pojkarna. Storebror är stolt.

* Mehtä-Jukola. Vad du än gör, bomma INTE första kontrollen på första sträckan. Men som valpig junis på tallheden utanför Kuopio for jag ner i fel dödisgrop. När jag tre minuter senare hittade stämplingsstocken i rätt grop var det i sällskap av gubbar med stövlar. Resten av banan gick i princip enbart i grönområde och det blev till att följa köttsnitseln i ytterfil.


Sexton dagar kvar.